Du kanske har stött på Polyvagalteorin. Men vad innebär den? Och varför är den så oumbärlig att förstå? Om du lider av ihållande stress och spänningar. Eller om du tycker att det är svårt att få kontakt med dig själv och andra.
Polyvagalteorin, som myntades av Dr Stephen Porges, ger omfattande insikter i hur vårt autonoma nervsystem reagerar. Dessa svar är kamp, flykt, frysning eller reträtt. Dessa insikter gör att du bättre kan känna igen och förstå dem. Genom att känna igen dessa reaktioner kan du växla till ett mer medvetet tillstånd. Då kan du återknyta kontakten utan att drabbas av panik eller försvara dig.
Även om Polyvagal-teorin är ganska komplicerad tar vi dig steg för steg igenom de grundläggande begreppen i denna teori.
Varför vi reagerar på detta sätt
Begreppet polyvagalteori handlar om det autonoma nervsystemets invecklade funktioner. Och hur det reglerar våra reaktioner på olika stimuli. Denna teori, som utarbetades av Dr Stephen Porges, visar varför vi tenderar att reagera på vissa sätt vid stress eller i andra situationer. Genom att förstå hur det autonoma nervsystemet fungerar kan vi känna igen automatiska reaktioner. Och sedan lära oss att gå till ett tillstånd av anslutning, snarare än kamp eller flykt.
Människans nervsystem
Nervsystemet är ett komplext nätverk som hjälper oss att uppfatta och reagera på yttre stimuli. Det består av flera organ. Inklusive sinnena, hjärnan och ryggmärgen. Som arbetar tillsammans för att reglera vår kropps funktioner. Människan har ett av de mest välutvecklade nervsystemen bland ryggradsdjuren. Tack vare detta fungerar det både omfattande och komplext.
Nervsystemet består av två delar
Nervsystemet består av två huvuddelar, det somatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Det somatiska nervsystemet är den del av nervsystemet som vi styr med våra tankar och vår fria vilja. Detta system gör att vi kan röra våra muskler och kontrollera våra sinnen. På andra sidan finns det autonoma nervsystemet. Detta är den automatiska delen av nervsystemet. Det styr kroppens automatiska funktioner, som matsmältning, hjärtslag och svettning.
Andas
Andningen är en av de funktioner som styrs av det autonoma nervsystemet. Även om vi andas automatiskt kan vi också medvetet kontrollera vår andning, vilket kan påverka kroppens funktioner. En lång och djup utandning kan t.ex. sänka hjärtfrekvensen. Denna princip tillämpas i andningsövningar för att uppnå avslappning.
Överlevnad eller kontakt med andra
Det autonoma nervsystemets uppgift är att säkerställa vår överlevnad i farosituationer och att främja socialt engagemang i trygga situationer. För att uppnå detta har det autonoma nervsystemet två lägen - det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet reglerar mobilisering och är ansvarigt för att komma i rörelse och vidta åtgärder, samt för kamp- eller flyktreaktioner. Det parasympatiska nervsystemet, å andra sidan, främjar immobilisering och hjälper oss att lugna ner oss och återhämta oss, samt reagerar med frysning eller stelhet.
Lära sig att känna igen automatiska svar
Polyvagalteorin förklarar hur vårt autonoma nervsystem reagerar på olika stimuli. Och hur det kan påverka vårt beteende. Genom att känna igen våra automatiska reaktioner kan vi lära oss att röra oss mot ett tillstånd av anslutning. Istället för kamp-eller-flykt-reaktioner.
Att förstå hur det autonoma nervsystemet fungerar kan vara till särskild hjälp för personer som lider av återkommande stress eller spänningar eller som har svårt att knyta an till andra.
Från automatism till medvetenhet
Sammanfattningsvis handlar polyvagalteorin om det autonoma nervsystemets funktion och hur det påverkar vårt beteende. Genom att förstå det autonoma nervsystemets olika lägen. Och hur det reagerar på olika stimuli, kan vi lära oss att känna igen våra automatiska reaktioner. Och återgå till ett tillstånd av anslutning. Den här kunskapen kan vara ovärderlig för människor som kämpar med stress, utbrändhet eller depression.
Nervus Vagus
Polyvagalteorin är resultatet av Dr Stephen Porges omfattande forskning om Nervus Vagus. Detta är en av de 12 nerver som har sitt ursprung i hjärnstammen. Det latinska ordet "vagus" betyder "vandrande". Och Nervus Vagus lever verkligen upp till sitt namn: den förgrenar sig från hjärnstammen, till alla organ i kroppen och till ansiktsmusklerna.
Vagusnerven, som är den viktigaste nervbunten i det parasympatiska nervsystemet, har en betydande inverkan på kroppens förmåga att sakta ner, stänga av och få kontakt med andra. För att förstå hur en enda nerv kan utföra så olika funktioner. Vi måste titta på de två olika buntarna, som utvecklades vid olika tidpunkter. Den äldre, mer primitiva bunten är Dorsal Vagus, medan den nyare, smartare bunten är Ventral Vagus. Därav termen polyvagal, som betyder flera nerver.
Dorsal gren och ventral gren
De båda bunten är uppbyggda på olika sätt och har olika funktioner. Dorsal Vagus förgrenar sig huvudsakligen till de nedre organen. Medan Ventral Vagus går till organen i ansiktet och övre delen av bålen. Den ventrala vagus är omgiven av ett signalförstärkande skikt runt nerverna, medan den dorsala vagus inte är det. Utvecklingen av detta lager beror på interaktionen mellan barnet och föräldrarna, vilket tyder på att denna nervbana utvecklas genom social interaktion.
Allt handlar om säkerhet
Det autonoma nervsystemet är organiserat kring säkerhet. Dess enda syfte är att maximera en individs säkerhet och använder ett hierarkiskt system för att göra detta. När en person är trygg kan den knyta an till andra och ägna sig åt aktiviteter som lek. Detta tillstånd aktiverar ventralvagus, den evolutionärt yngsta delen av vagusnerven.
Men när något händer som nervsystemet uppfattar som alarmerande kopplas ventralvagus bort och det sympatiska nervsystemet tar över och prioriterar rörelse och handling. Om situationen är tillräckligt alarmerande frigörs automatiskt adrenalin och kortisol, vilket gör att individen kan slåss eller fly.
Falskt alarm
Det primitiva larmsystemet misstar ofta situationer som inte är livshotande för livshotande. Detta orsakar stressreaktioner i kroppen och leder ofta så småningom till överansträngning och utbrändhet. Att förstå hur Nervus Vagus och den polyvagala teorin fungerar ger insikt i hur kroppen bearbetar olika stimuli. Och hur den reagerar på dem. Och det belyser vikten av säkerhet och social interaktion i människans fysiologi.
Tillstånd att frysa
Människans nervsystem är ett komplext och fascinerande system som reagerar på olika sätt på olika stimuli. När kroppen står inför ett hot reagerar det sympatiska nervsystemet för att förbereda sig för handling. Men om hotet är för allvarligt tar vagusnerven över. Detta leder till en total avstängning som kallas "frysning", vilket ofta sker vid traumatiska händelser. Denna reaktion kan också uppstå på mindre sätt, t.ex. när någon svimmar före en presentation. Eller när något spännande eller smärtsamt vidrörs under en terapi.
Neuroception
Nervsystemet undrar alltid om det är i fara och reagerar omedelbart. Anmärkningsvärt är att larmsensorn i hjärnan inte styrs av de analytiska delarna av hjärnan, utan snarare av hjärnstammen och den limbiska hjärnan. Detta kallas neuroception och innebär att nervsystemet reagerar på stimuli innan neocortex har hunnit analysera dem. Faktum är att neocortex börjar förstå en situation först efter att det autonoma nervsystemet redan har inlett en överlevnadsreaktion.
Säkerhet är grunden för framgångsrik behandling
Många terapier fokuserar på att tala om för klienterna att de ska förändras eller bete sig annorlunda. Vilket sedan kan utlösa defensiva tillstånd och känslor av osäkerhet. Polyvagal teori antyder att människor måste känna sig trygga först. Innan de kan göra positiva förändringar, och att terapi annars kan utlösa defensiva reaktioner. Eller kan orsaka tillbakadragande och frånkoppling.
Social kontakt kan vara läkande
Men den polyvagala teorin visar också att nervsystemet kan reagera positivt på andras nervsystem. Detta ses ofta i bandet mellan mor och barn, där moderns nervsystem kan reglera barnets och skapa en lugnande effekt.
Nervsystemet är en kraftfull och ofta förbisedd del av vår varelse som påverkar våra tankar, känslor och beteenden. Att förstå hur det fungerar och reagerar på stimuli kan vara ett avgörande steg. För att främja positiv förändring och skapa en känsla av trygghet och säkerhet i våra dagliga liv.
Coregulate, positiv kontakt med andra
Samreglering är förmågan att uppleva eller återfå trygghet i närvaro av en annan trygg person. Detta sker inte bara hos barn utan även mellan vuxna. Utvecklingen av den ventrala vagusnerven, som är ansvarig för självreglering, sker genom interaktion med en förälder som har en välutvecklad krets. Detta är avgörande för barn som inte kan trösta sig själva. Att växa upp under trygga förhållanden med förutsägbara föräldrar som upplever lugn och trygghet främjar också utvecklingen av den ventrala nerven. Vilket gör att människor kan falla tillbaka på den i svåra tider senare i livet. Människor som saknar denna erfarenhet som barn kan dock utveckla en mindre utvecklad ventralnerv. Detta leder till ökade stressreaktioner på händelser som andra inte uppfattar som stressande.
Automatisk reaktion på fara
Dr Stephen Porges förklarar att när en person uppfattas som säker eller farlig framkallas ett neurobiologiskt betingat prosocialt eller defensivt beteende. Detta automatiska svar på fara är avgörande för ett adaptivt försvarsbeteende, t.ex. att slåss, fly eller frysa. Att förstå denna automatiska process kan hjälpa dig i din återhämtningsprocess.
Samreglering
Processen med samreglering är mycket viktig för både barn och vuxna. Ett lyssnande öra, en arm runt någon eller en omtänksam persons vakande ögon kan alla signalera samreglering. Trots att dessa processer är automatiska är det inte en hopplös situation. Hjärnan är ett flexibelt system som kan anpassa sig till förändrade omständigheter, och denna förmåga, som kallas neuroplasticitet, fortsätter upp i åldrarna.
Automatiska reaktioner på social kontakt
När det gäller våra interaktioner med andra finns det många automatiska reaktioner som kommer upp i huvudet. Vi söker upp andra, men tvivlar på om vi ska ta kontakt. Vi kanske drar oss undan eller tvärtom kommer närmare varandra. Det kan vara svårt att söka kontakt men spännande att inleda ett samtal på en fest. Vi njuter av telefonsamtal från nyfikna vänner och blommar upp när vi får kramar. Alla dessa reaktioner är direkt kopplade till vårt autonoma nervsystem.
Vikten av att skapa kontakt med andra
Våra relationer kan ha en stor inverkan på vår känsla av trygghet, tillväxt, motståndskraft och optimism. Om vi inte upplever tillit, otrygghet eller trauma är det mer sannolikt att vi reagerar med överlevnadsreaktioner som kamp, flykt och frysning. Varje ny relation lär oss något om hur det här fungerar. Och sunda, positiva relationer kan förändra gamla mönster. Otrygga upplevelser kan få oss att fortsätta använda överlevnadsmetoder.
Svar på överlevnadsfrågor
Våra tidigare erfarenheter och sammansättningen av vår hjärna och vårt nervsystem kan ha stor inverkan på våra känslor och upplevelser i livet. Om vi upplever att vi inte kan varva ner, att vi ständigt är på alerten eller att vi sitter fast i ett läge i vårt autonoma nervsystem. Då är det ett tecken på att en överlevnadsåtgärd har "slagits på" och försöker skydda oss. För att komma ur detta måste vi ägna oss åt aktiviteter som att röra på oss, få kontakt med oss själva och andra. Och på så sätt få kontakt med våra kroppar och upplevelser.
Safe and Sound Protocol
Ett annat sätt att hjälpa ditt nervsystem att återgå till säkerhet. Och för att få det ur ett överlevnadstillstånd, är det Safe and Sound Protocol.
Safe and Sound Protocol (SSP) är ett program för musikterapi och lyssnarträning. Programmet har utformats av Dr Stephen Porges, baserat på hans forskning om hur vårt nervsystem fungerar. SSP utvecklades ursprungligen för att hjälpa personer med autism. Senare fann man att SSP också är utmärkt för att hjälpa människor som har upplevt trauma eller långvarig stress. Den består av fem timmars lyssnande på kodad och filtrerad musik. De fem timmarna lyssnas på enligt ett lyssningsschema, där du lyssnar på SSP under i genomsnitt 20 dagar med maximalt 20 minuter per dag.
Från omedvetet till medvetet
Trots att en del av våra uppfattningar och reaktioner därför är omedvetna. Och utan uppmärksamhet kan vi inte påverka detta. Vi kan dock bli alltmer medvetna om detta. Vackra exempel ser vi dagligen i vår praktik.
För att hjälpa dig att bli medveten om dina kroppsliga reaktioner och impulser kommer du att få en gratis kurs baserad på Polyvagal-teorin från oss utöver Safe and Sound Protocol.
Fördelarna med Safe and Sound Protocol i korthet:
- Det är mindre sannolikt att du triggas av människor och situationer.
- Du är på mindre ofta och kan slappna av bättre.
- Du kan känna dig trygg igen, när det inte finns någon anledning till osäkerhet.
- Det kan hjälpa dig att bryta dig loss från ett överlevnadstillstånd igen.
- Hjälper ditt nervsystem att fokusera på signaler om säkerhet.
Det blir lättare att se på sina känslor med distans och därför göra ett annat val. Detta skapar en skillnad mellan att reagera och att svara. Det förstnämnda gör du utifrån en känsla och det sistnämnda utifrån ditt medvetande.
